söndag 16 januari 2011

30år.... Snart är jag tretio år gammal. Om tremånader närmare bestämt. Borde man inte vara klokare när man är så gammal? Veta vart man står. Veta vem man är?! Shit... Jag vet nog ingenting av det där... Jag vet inte vad jag ska tro om någonting längre, känns som jag inte kan skilja på rätt eller fel längre. Jag vet vad jag tycker är rätt i en sakfråga, men sen går jag och gör tvärt om? Varför då! Fast samtidigt så är det lite skönt också. Kan det va så att jag har börjat ifrågasätta saker och ting omkring mig djupt in på grunden. Är det kanske så att jag håller på att förändras, är det så att jag redan HAR förändrats i mig själv? Jag tror det.... Hum, ska man då alltså behöva lära känna sig själv om och om igen här i livet? Det kanske är så, man kanske faktiskt måste det. Lite komiskt att den man lever närmast, alltså sig själv kan vara lite främande och mystisk. Att man kan dölja saker för sig själv och samtidigt bjuda på spontana överaskningar! Nått jag börjat lära mig om mig själv som jag alltid trot va tvärt om är mitt behov av förändring. Jag börjar fundera på om det "vanlig" livet är något för mig? Jag tror jag är påväg att växa fram till en ny person. En ny resa tar sin fart och jag tror den kommer ta mig långt här ifrån...... Och jag kommer vara fri...
Tja!!! Tillbaka igen... Så vad har hänt sedan sist, allt och ingenting. Lägenheten är såld, letar nytt. Vietnam va grymt, fick värkligen leva ut livet till fullo där. En dag ska jag åka tillbaka dit helt klart! :) Tråkiga saker har också hänt tyvär. Skickade ett julkort till S, inget svar. Tråkigt men kanske helt rätt endå om det inte ska vara vi två. Bär med mig henne varje dag i tankarna, mendet funkar och framförallt hoppas jag att hon mår bra och är lycklig. Min Mamma som stått mig närmast har jag brytit kontakten med. Hon har visat sig från en sida värken jag eller resten av familjen trode va möjlig. Hoppas hon endå mår bra vart hon nu än befinner sig, kommer alltid minnas dig så som du va, inte som du är nu....